Jag har tydligen börjat se världen från ett uppochnervänt perspektiv. Först det här med feminismen och nu över till en annan hjärtefråga: hållbar livsstil. Det kniper i magen på mig då jag tittar på vårt samhälle idag. Över allt tutas det ur hur viktigt det är med hållbar utveckling men mina iakttagelser bekräftar det motsatta. Hur kan vi leva hållbart under rådande samhällsstruktur? Det är ju rena rama omöjligheten. Samhället är uppbyggt så att vi kör bilar, åker bussar, köper mat som producerats långt borta, förbrukar el från ohållbara källor, kyler ner maten med denna el, hettar upp maten med denna el...etc, etc, etc. Listan skulle kunna vara hur lång som helst. Säg mig den som kan leva ett med naturen i dagens Finland. Trots alla nya subkulturer av ekofreaks, rawfood-ätare, veganer och trädkramare så är jag ganska så övertygad om att inte en enda av dem vet hur deras val i vardagen påverkar naturen och människor på andra sidan klotet.
Globaliseringen är nästan komplett, varor forslas från ena sidan av världen till den andra, för att sedan paketeras om och skickas tillbaka till ursprungslandet för försäljningen. Från ett rationellt perspektiv (jag bortser nu från den rationella monetära aspekten) ser hela världsmarknaden helt absurd ut!Och på grund av den här globala marknaden blir ensidig storskalighet vårt naturliga val framom differentierad småskalighet. Det värsta är att den här galenskapen inte alls begränsas till bara ett land, nej den är ju precis som ordet antyder: global.
För att uppnå någonsorts hållbarhet i vårt leverne så måste vi tänka om. Men hur gör man det då? Det är en fråga jag ställer mig dag ut och dag in och ju mer jag tänker på det destu mer övertygad är jag om att vi är inne på helt fel spår. Hållbarhet handlar inte om att måla ohållbara aktiviteter gröna.
Hållbarhet handlar om att förvalta vårt naturarv för framtida
generationer. För att inte riskera att bli alltför luddig i mina argument kommer här en praktisk redogörelse för vad detta egentligen innebär.
Om vi ska ha kvar en planet att leva på så är det dags att börja tänka i nya banor, och det snabbt. Politikerna pratar om ekonomisk tillväxt, skapa arbeten, få bukt med arbetslösheten, utbilda den urbana befolkningen för nya urbana uppgifter. Nej, tänk om. Hållbarheten ligger inte i städerna. Hållbarhet kan vi endast uppnå genom att befolka landsbydgen igen och börja producera vår egen organiskt odlade mat. Vi har under de senaste 50 åren avbefolkat landsbygden och det lilla som finns kvar av vårt jordbrukarsamhälle (en gång med syfte att hålla Finland självförsörjande) går runt pga EU-stöd. Vi odlar sockerbetor och vete på stora fält då vi istället borde odla mat som på riktigt mättar våra magar. Men hur kan vi göra det när jordbrukaryrket är av den utrotningshotade sorten.
Det talas om sjuköterbristen, rörenoveringsexpertsbristen, läkarbristen men hur är det med jordbrukarbristen? Herre min je, vad har världens bästa utbildning gjort till vår befolkning? Kunskapen om hur man brukar jord på ett hållbart sätt har länge varit på väg ner i graven med den äldre generationen. De yngre generationerna har lärt sig att med en högskoleexamen kommer livet att gå som en dans. Men för att leva behöver vi först och främst mat, sedan om det blir tid, kraft och energi över, kan vi satsa på något annat (hållbart).
Med detta avslutar jag med att säga: POLITIKER VAKNA UPP! Börja jobba på förutsättningar för befolkningen att flytta ut till landet och satsa på ekologiskt jordbruk. Istället för meningslösa arbetslöshetskurser i export-assistent-kunskap, borde man satsa på kunskap om jordbruk och boskapskötsel. Istället för EU-stöd och restriktioner borde jordbruksministeriet se till att småskalig ekologiskt odlad mat kanaliseras på bästa hållbara sätt till städerna.
Endast på det sättet, gott folk, kan vi tala om en utveckling mot ett hållbarare samhälle.
No comments:
Post a Comment