Monday, August 13, 2012

Socker på dagis?

Dags att ta tjuren vid hornen. Nu ska jag skriva ner vad jag tycker om kombin socker och dagis. Jag ska försöka göra det så balanserat så möjligt för jag har lärt mig att det är ett känsligt och svårt ämne. Men ack så viktigt och därför ger jag nu järnet och är beredd på snytingen...

Borgå har bestämt sig för att utesluta socker från dagismenyn. Många matbloggare, mig inklusive, har uppmärksammat det här och det har lett till olika kommentarer på nätet. Man kan kategorisera kommentatorerna i tre grupper: de som tycker detta är onödigt, att dagiset har viktigare saker att tänka på än vad som matas i våra barn (dessa förlitar sig antagligen på att det finns någon förståsigpåare som har koll på näringsvärden och dylikt), sedan de som tycker att det är bra att dra ner på sockermängden men att "lite ju aldrig är till någon skada", och sedan till sist de som beundrar Borgå för sitt mod att göra något så radikalt och eftersträvansvärt. Som ni antagligen märker på min beskrivning så hör jag till den sistnämnda gruppen.

Varför så radikal? Varför inte låta de små grynen få en bulle nu och då? Eller ett glas saft till eftermiddagssmörgåsen? Eller en glass efter soppan? Helt enkelt av den enkla orsaken att socker skapar problem. Kanske inte hos alla men hos många. Och på det sätt som vi är omringade av sockerstinna produkter (allt från bröd till leverlåda, frukostflingor, ketchup, jogurt, saft, etc) , där det är verkligen svårt att navigera rätt i butikshyllorna så tycker jag att alla barn är värda en sockerfri dagismiljö. För jag är mer än övertygad om att många barn frossar i (det gömda) sockret på "fritiden". Inte alla men många. För om alla de där produkterna som säljs i butiken inte har en köpare så förstår jag inte vad de gör där på hyllorna, än mindre hur dessa matbutiker får verksamheten att gå runt. Man skulle ju i så fall tro att de gjorde sig av med alla dessa hyllor av smaksatta jorgurtar och kexpaket och frukostflingor... Men nej, de produkterna tycks ha åtgång. Och det har förresten också coca-cola och energidryckerna hos tonåringarna, må jag tillägga.

Socker är beroendeframkallande. Socker ger ett pendlande blodsocker och med det ett pendlande humör, speciellt hos små barn. När man en gång vant sig vid den söta smaken är det svårt att ta till sig andra smaker. Jag skulle kunna fortsätta i oändligheten. Nancy Appleton har sammanställt en lista på 143 olika problem som sockret ställer till med, allt från det kanske självklara övervikt och diabetes till beteendestörningar, cancer, och mineralbrister. Och nu tänker ju de flesta: men lite kan ju inte skada - må vi unna dem ens lite. Jo jag kan till viss del hålla med, för vissa barn (med god tarmbakterie och balanserad kost i största allmänhet) så skapar säkert inte en gnutta socker några stora problem. Men för vissa är detta ett problem, om inte nu så senare, då de blivit beroende av det söta. Sockermängden på dagis må vara begränsad till en glass nu och då, lite bulla- och pepparkaksbak ibland, och några födelsedagsfester under året men jag tycker att det är fel. Det är fel signal till både barn och föräldrar. Genom att klart markera att socker är problematiskt kan vi genom dagiset skapa medvetande bland föräldrar och barn om sockrets skadliga verkan. Och det kanske räddar en eller två, eller förhoppningsvis många fler, från att trilla dit i tonåren när de börjar röra sig med egna pengar!

Och om vi tar bort sockret från vardagen på dagis, så finns det ju dessutom mer utrymme att låta både mor- och farföräldrar bjuda sina barnbarn på en sockermunk ibland. Eller mamma och pappa att göra barnen glada över en god efterrätt någon gång. Men eftersom jag tycker att sockret är en så problematisk substans så tycker jag att detta ska ske under föräldrarnas uppsikt. För det är vi föräldrar som vet hur mycket våra barn tål. Inte kommunens kostrådgivare. Varje barn är unikt vad gäller sockertåligheten. Det säger väl sig självt att det inte riktigt funkar på ett dagis att låta vissa barn gotta sig i sött medan andra är utan. För det om något är diskriminering och barnaplågeri. Eller vad tycker ni?

Jag lämnar kommentarfältet öppet för reflektioner men ber er innan ni kommenterar att ta en titt på den här 7 minuters filmsnutten som behandlar sockret och dess biverkningar...





Här har jag skrivit ett urförligt inlägg på spanska om sockret (med länkar till experter på engelska): El azucar, la droga mas engañadora del siglo

4 comments:

Matochmera said...

Jag har inget emot helt sockerfritt dagis. Men det första som borde åtgärdas är helt klart att minska på mängden socker för de flesta tycks inte räkna med allt dolt socker i mysli, joghurt, osv. som barnen får i sig i vardagen. Sen är jag lite tudelad då det kommer till "söta traditioner" ex. pepparkakor till jul och pasha till påsk, speciellt då ungarna själva bakar. Dethär lär jag gärna vidare åt barnen åtminstone hemma, så det stör inte mig peronligen så mycket om det görs på dagis också. MEN jag förstår verkligen din synpunkt på noll sockertolerans. Angående födisfirandet så förstår jag inte varför man ska hämta något sött till dagis. Kan man inte fira födisen med kalas hemma? På dagiset kan man väl sjunga och hylla barnet på annat vis. Dessutom har jag hört att man till kommunala dagisar ändå inte får föra hembakat så det blir ju antagligen köpt bulla eller kex med transfetter och andra tillsatser!

Mia said...

Bakningen är faktiskt också den enda traditionen som jag tycker skulle vara synd att skippa. Men tror dock inte heller att det är möjligt att göra sig av med sockret utan att på samma gång öka på fettet. Tänk naturell jogurt med fett på 1%.... smått surt skulle jag säga och svårt att lirka i barnen. Men turkisk på 10% är ju sen en helt annan story. Tyvärr lär fettskrämdheten nog ligga i ett tag till så det gör ju det hela smått problematiskt...

Bohemian Maggie said...

Intressant! Speciellt början av videon där jag tycker mig se en hel del bekanta beteenden. Alltså inte hos mig, hos barn i min omgivning ;) Jag tycker också att det vore lite synd att skippa bakandet. Det är ju dock väldigt sällan de bakar pepparkakor och sånt, så då skulle dagisen till största delen av tiden vara sockerfria. Just vid helger och bakningen som hör därtill skulle ju sockret så att säga tjäna sin funktion, det blir någonting man unnar sig, en "treat". Jag tycker att ett av de största problemen är just det dolda sockret som finns i juice, yoghurt, bröd, ketschup + alla tillsatsämnen då förstås som de flesta inte tänker på att finns i maten.

Mia said...

Ser man på, likasinnade! Jag är också helt övertygad om att största problemet är det dolda sockret (som tydligen finns t.o.m. i fisksoppan!!). Helt omöjligt att hålla kolla. Inte konstigt att aptiten är putsveck efter en dag på dagis...