Ibland känns det inte bra helt enkelt. Ibland känns det som om det blev snurr på tråden när jag formulerade mina meningar. Ibland är jag inte stolt över sånt jag skrivit. Då går jag in och redigerar, ändrar och tar bort. Undrar om detta går er emot bloggetiketten. Är det så att när man en gång lagt ut ett ämne så förväntas det att det ligger där som sådant? I all evighet?
Jag söker ännu min stil inom bloggvärlden. Vet inte riktigt vad min blogg ska innehålla. Det hela startade som en reseskildring, om hur jag ser på ett land på andra sidan världen efter att ha följt dess utveckling i 10 år. Men nu så här i hemmaknutarna har jag en bloggidentitetskris.
Ibland känns det rätt att skriva på svenska, ibland på engelska och ibland på spanska. Att ha alla språken på en blogg känns naturligt för mig. Men det är absolut inte naturligt för sådana som inte kan alla tre språken. Men det är inte bara språket som förbryllar. Jag är intresserad av samhällsdebatten och samhällsutvecklingen. Men eftersom jag inte själv har en aning om mina politiska preferenser vill jag absolut inte tvinna in mig i politiska debatter, i alla fall inte på bloggen. Kan inte tåla att andra stämplar mig för något som jag inte själv identifierar mig med. Så ibland blir det svårt att skilja åt min bloggprofil från mitt samhällsintresse. Och för det mesta är det just efter de inläggen som jag inte känner mig bekväm att blotta mig. För jo visst, man kan och ska ta ställning, och det är fint, men ibland känns det inte rätt. Så jag grubblar. Ska jag fortsätta blogga och till viss del blotta mina tankar på öppen plats. Eller ska jag helt enkelt låta bli.
To be or not to be - a blogger - that is the question.
1 comment:
Jag läser din blogg med stort intresse, så hoppas verkligen du fortsätter med att skriva :))
Jag tycker det är ok att skriva på det språk som passar bäst just i det tillfället, o inte bry sig om de facto att alla inte förstår allt.
Mia
Post a Comment